Frystorkning har både gynnsamma och negativa effekter på miljön. På plussidan, jämfört med andra livsmedelsbevarande tekniker, använder frystorkning mindre energi. Det involverar en process som kallas sublimering, där matens frysta vatten omedelbart vänds till ånga utan att först gå igenom en flytande fas. Även om denna procedur använder mycket energi på särskilda punkter använder den ofta mindre energi övergripande än konventionella torkningstekniker som kräver applicering av värme under längre tid. Dessutom har livsmedel som har frystorkats en mycket längre hållbarhet och är lätta, vilket minimerar behovet av ofta transport och följaktligen koldioxidavtrycket relaterat till livsmedelsfördelning.
Ändå finns det miljömässiga nackdelar med själva frystorkningsprocessen. Både den första frysningen av måltiden och vakuumapplikationen som behövs för sublimering innebär betydande energiförbrukning. Den sofistikerade och kostsamma växeln som används vid frystorkning resulterar ofta i ökade produktions- och underhållsmiljökostnader. Vidare är förpackningsmaterialet som används för att paketera frystorkade varor av varor och flerskikt plast-inte nödvändigtvis återvinningsbara, vilket bidrar till slöseri med plast och föroreningar i miljön.
Dessutom, där råvaror kommer för frystorkning kan påverka miljön. Om frukterna och grönsakerna kommer från industriellt jordbruk kan det vara problem inklusive användning av hög vatten, användning av bekämpningsmedel och nedbrutna jord. Dessa effekter kan emellertid minskas om frystorkade varor kommer från hållbara eller ekologiska gårdar.
Sammanfattningsvis har frystorkning nackdelar inklusive hög initial energiförbrukning och användning av icke-återvinningsbara förpackningsmaterial, även om det har vissa miljöfördelar som energieffektivitet och lägre transportutsläpp på grund av produkternas lätta karaktär. De speciella procedurerna, materialen och råmaterialkällorna som används i processen kan alla ha en betydande inverkan på den totala miljöpåverkan av frystorkning.
